Baby Be Mine

LOL, känns som jag tappar läsare? Hoppas ni inte ligger efter nu.... och hoppas ni fortfarande gillar det jag skriver. Kommentarer gör mig iallafall lycklig så ni vet!
-----------------------------------------------------

----------------------------------------------------
(Michael's perspektiv):

Jag lutade mig mot ett hörn, och täckte ansiktet med händerna. Jag kände hur alla kastade sig över mig, skrikandes i mina öron och i full våld och omedvetande om vad de faktiskt gjorde. De slängde sig runt mina ben, runt min hals, de pressade mig ännu närmre väggen. De skrek, hojtade och flåsade. Jag hörde hur det riktigt knapprade om kamerorna.
-"Michael MICHAEL!! One picture please!!"
-"MICHAEL! Do you sleep with your girlfriend in your hyperbaric chamber??!"
-"Yohoooo, Michael, are you a girl?"
-"Michael, do you date men too?"
-"Michael, why all these children??"
-"MICHAEL, what are your feelings right now?"
-"Mike, Mike, wacko jacko, Mike, are you wearing underpants today?"
Vad skulle jag göra?? Jag hörde hur folkmassan blev större och kunde se mellan händerna hur de kom fler och fler som pressade på. Jag fick en armbåge i magen och ett slag i ansiktet.
-"MICHAEL? DID SOMEONE JUST PUNCH YOU IN THE FACE?" skrek någon samtidigt som jag ramlade ihop i folkmassan av all trängsel. Det gjorde ont i huvudet av allt skrik och de slog mig och knuffades. Jag försökte ta mig fram genom att krypa fram, och resa mig... men det gick inte bra. Jag gav upp.
-"leave me alone, please" stönade jag tyst och kände hur en tår letade sig fram. De trampade på mig, de föll över mig, och de gjorde ont samtidigt som alla skrek pinsamma frågor mot mig.
-"HEY Leave him ALONE!!"
-"OWW stop punching me in the face"
-"NOOO, MY CAMERA"
hördes skrik, det var ändå några som försökte hjälpa.
-"Please Michael, i'll help you. Follow me" Sa nån tjej och tog min hand. Jag reste mig och torkade en tår. Sedan hjälpte hon och 4 andra mig ut ur folkmassan, vi sprang iväg ut över gatorna tills de inte hittade oss längre.
I en gränd stod de 4, och vi alla flåsade.
-"Thank you... thank you so much!" sa jag och torkade lite blod från ett finger som någon trampat på.
-"Not a problem, We just want to help you... we feel so sorry for you" sa tjejen.
-"Uhm, your nose are bleading" sa en av killarna. Jag tog min ärm och torkade bort det, näsblod...
Tjejen fumlade med något i sin väska.
-"here, borrow my phone!" sa hon och sträckte fram en mobil.
-"Thank you so much, why are you so nice too me?" sa jag och började misstänka att de var ute efter något.
-"We know all about it, you know... illuminati. You kind of saved us." sa tjejen.
-"I did? Oh... ok..."
-"Please, can i give you a hug... you look very sad!" sa tjejen.
Jag tog mig för pannan och upptäckte ännu ett sår.
-"I'm okay... " sa jag bara. Men i samma sekund så kramade hon om mig. Jag kramade henne tillbaka. Killarna stod och snackade. Plötsligt kände jag något blött mot min mun, och hur något började fumla I min mun. I förskräckning förstod jag att hon faktiskt kysste mig!! Hon bet tag i min underläpp och jag kastade mig genast bakåt samtidigt som jag knuffade henne bakåt.
-"I'm so sorry, it just happened!" beklagade hon, samtidigt som jag kollade chockat på henne.
Killarna plockade upp blombuketter ur sina väskor och började dansa runt oss.
-"WHOHO!! you guys are married!!" började de skrika samtidigt som de kastade blomblad på oss.
-"What? you guys are crazy, i got a girlfriend!"
-"Yes, ME!" sa tjejen och började dansa efter killarna. De skuttade omkring mig, och jag förstod ingenting.
-"What on EARTH are you doing?" sa jag, då plötsligt någon kom runt gatuhörnet.
-"THERE HE IS!" skrek den, och sedan kom folkmassan igen. Jag skyndade mig att slå in numret till vakterna på hennes mobil som jag höll i handen.
-"Help, It's MJ! FAST!" sedan sa jag vart jag var, sedan kom de flygande fansen och började kämpa för att få nudda mig. Men så småning om så var vakterna där, och de hjälpte mig att komma in i en bil.
-"Michael, you have to fight back!" sa en vakt, och innan jag drog upp rutan så hörde jag en människa säga:
-"Michael, do you want to say something to the papparatzies?"
-"Fuck you" sa jag argt, men ångrade mig fort, herregud vad säger jag?! fansen kollade på mig i chock, rutan drogs upp och jag tog mig för pannan. Detta kommer jag få sota för...
------------------------------------------------------
(Annie's perspektiv):

Jag vinkade nöjt adjö till barnen och deras föräldrar, jag hade haft ett eget litet dagis nästan.
Det hade varit underbart, även om jag saknat Michael otroligt mycket! Han skulle varit hemma för länge sedan, jag gick till köket och gjorde i ordning 2 koppar té och slog mig sedan ned vid bordet och rörde om i min kopp.
Vart håller han hus? Jag hörde hur dörren slogs upp och reste mig hastigt. Jag rusade ut i hallen och såg Michael, smutsig och blödande lite här och var. Hans hatt hade gått sönder på ena kanten och jackans högra ärm saknade en del. Jag gick i chock fram till honom och kollade på honom noga.
-"Mike, baby, what happened?" sa jag förvånat. Han såg nästan död ut.
-"I said FUCK YOU!! you can't say that!! It's not good, i'm going to get hated!" sa han bara och stirrade ut i tomma intet. Jag kollade undrande på honom.
-"And they almost killed you because of THAT?" sa jag och gjorde en grimars.
-"No, they just... saw... me, i need a bath..." sa han och började gå mot badrummet.
Jag frågade en vakt vad som hänt, och han förklarade lite kort det han visste. Jag knackade på dörren till badrummet. Inget svar, jag knackade igen. Ingen svarade heller. Var han inte där??
Jag tog fram en skruvmejsel och drog upp låset. Sedan klev jag in, och stängde dörren efter mig.
Michael satt på golvet med händerna i ansiktet, och lutade sig mot spegel väggen. Jag satte mig framför honom och drog bort hans händer. Han grät, mycket...
-"I can't trust anyone, and the pain... it hurts. I might drop dead for the pain!" sa han och snörvlade.
-"You can trust me, please... you have to trust me! I trust you!" sa jag och kysste honom på näsan.
-"Are you really sure i can trust you, cause i'm not sure any more..." sa han och kollade in i mina ögon.
-"You can trust me, i promise!" sa jag och log, han log tillbaka mellan tårarna.
Vi satt tysta och kollade in i varandras ögon. Vi satt en lång stund och bara stirrade.
-"Do you want me to help you with the bath?" sa jag och fnissade till. Han torkade bort de sista tårarna och log.
Han nickade mot mig, och jag reste mig upp. Han reste sig också upp. Sedan fyllde vi badkaret och la oss tillsammans i det varma vattnet. Jag tog papper och tvättade bort skräp ur alla såren.
-"I'm sorry Annie, i'm too sensitive. I just cry all the time... i'm so stupid... i'm a jerk..." sa Michael.
-"You KNOW that isn't true. I love you, i do. From the bottom of my heart. And i love you for the way you are"
---------------------------------------------------------------------

LÅÅÅÅNGT kapitel kommentarer<33 please!!